Markus Alexandersson: Borgarna ökar administrationen av vården i Blekinge.

Sedan de borgerliga partierna tog över styret i Region Blekinge har administrationen ökat. När man nu vill privatisera mer sjukvård behöver man utöka ytterligare för att kunna kontrollera de privata företagen. Det är ett bra exempel på ett sjukdomstillstånd inom hälso- och sjukvården.

I utredningen om att privatisera hälso- och sjukvård i Blekinge skriver man att det behövs mer personal än i dag för att bland annat ”sköta uppföljning” och ”analys”. Det är en utveckling vi har sett under en längre tid, det som kallas new public management. Det innebär att ju mer man privatiserar desto mer måste man kontrollera att företagen följer avtalen – och för att göra det behövs ekonomer, jurister och andra professioner som ägnar sig åt pappersarbete.

Istället för mer av ”förpappring” – som filosofen Jonna Bornemark kallar utvecklingen – behöver vi en tillitsbaserad styrning där vi litar på vårdens professioner och där hälso- och sjukvårdens resurser inte går till vinst till fonder och aktieägare runt om i världen.

Istället för mer av ”förpappring” – som filosofen Jonna Bornemark kallar utvecklingen – behöver vi en tillitsbaserad styrning där vi litar på vårdens professioner och där hälso- och sjukvårdens resurser inte går till vinst till fonder och aktieägare runt om i världen.

Det finns fler exempel på hur de borgerliga partierna snedvrider förhållandet mellan vård- och omsorgsutbildad profession och övrig personal. Trots att hälso- och sjukvårdens underskott är över 200 miljoner kronor och man måste spara på sjukvårdspersonal föreslår de borgerliga partierna utökning av administrationen för nästan 15 miljoner kronor. När antal anställda sjuksköterskor minskar vill man istället anställa bland annat verksamhetsutvecklare, kommunikatör, processledare, statistiker, kvalitetssamordnare och ekonom.

Vi socialdemokrater motsätter oss utökad administration inom hälso- och sjukvården. Med mer än 700 anställda inom administration och ledningsarbete i Region Blekinge borde det  vara möjligt att omfördela resurserna.

Hur tar man bäst tillvara kunskaperna i hälso- och sjukvården för styrning och ledning? Jag är övertygad om att subjektiva bedömningar utifrån erfarenhet behöver uppgraderas, att värdet av kvalitativa utvärderingar måste höjas och att vi får mindre av ett administrativt mellanskikt som sammanställer kvantitativ data som vi sedan ska dra slutsatser av. De som arbetar och på andra sätt finns i verksamheten borde involveras mer i styrnings- och förändringsarbete.

Markus Alexandersson (S)
2:e vice ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden Region Blekinge